Endre IF- KAIS Mora och ett kokande södervärn!

I fredags spelades kvartsfinal 3 i södervärnshallen på Gotland. Jag pratade med Halle några timmar innan matchen och frågade om det var nått jag kunde assistera med och möttes i luren av en nervös och uppspelt röst. Halle var minst sagt i sin matchbubbla. Jag fick inget uppdrag och anlände till hallen runt 17.45.
Nästan alla spelare var redan på plats och man mötte blickar och blinkade lite till varandra vilket i stora drag betyder " Nu jävlar kör vi över Mora". Jag gillar dom blickarna.

Matchen var den sjukaste jag sett någonsin tror jag. Södervärn bokstavligt kokade under den sista perioden. När två minuter återstår i period tre så ligger Endre under med 4-6 och det var nog fler än jag som tänkte att, helvete nu går det rakt åt fanders. Jag fick väldigt fel! Endre reducerar till 5-6 genom nummer 17, Anna Jakobsson, och ett buller av handklappningar och stamp i golvet och en hel del öronbedövande skik hördes. Hoppet lever och nu kan det sluta precis hur som helst.
Det här är nått som jag aldrig kommer glömma, 19:42 (?) stänker Milla in 6-6 när endre har plockat ut målvakten. Nu lyfter taket fullständigt i hallen och glädjen går inte att beskriva. Jag, som satt som protokollförare, hoppar upp från min plats och tar ett stadigt tag i både Halle och pappa Jansson. Tur att inte domarna såg det, dock var det mycket dom inte såg i matchen.

Förlängning och 2.16 in i fjärde perioden vispar Maria Jakobssom in det avgörande målet och endre vinner matchen. Jag får rysningar nu bara när jag skriver om det.
2-1 i matcher mellan Endre- KAIS och imorgon kan avgörandet komma. På ett sätt så hoppas jag att dom ska få avgöra hemma men det vore otroligt skönt om det vart klart imorrn.

Vilken fredag! Innebandy när den är som bäst!

Lördagen gick i ett lunkande tempo. Vi rev av stan och strosade runt precis som efter första kvartsfinalen här hemma, dumt att bryta en tradition. På eftermiddagen drog vi återigen bort till södervärn för att kolla junisarna i deras kval till ettan. Tyvärr så gick det inte hela vägen men det återstår fortfarande två matchen.
Värt att nämna är att dom två domarna som var på plats inte var av den bästa kvaliten, det var faktiskt det sämsta jag sett. Jag och alla andra lämnade hallen med en hatisk känsla i kroppen över dessa KASSA domare.

Idag har det städats på kaskens och nu känner jag mig nöjd över ordningen som infunnit sig. Nu ska vi se vad resten av dagen har att erbjuda.

På återseende!